Previous: En liten tår rann ner från hennes kind, både jag och Brandon verkade tänka samma sak för vi båda reste oss upp, gick runt bordet och kramade om vår mamma hårt. ”Vi förlåter dig mamma, vi älskar dig.” Sa vi samtidigt fast lite olika dialoger förståss. Jag hörde att det plingade på dörren och jag sprang för att öppna, där stod Justin med en cigg i handen och ett stort leende på läpparna. ”Tjena sötnos, får jag komma in?”

-

”Hej Justin, kom in bara.” Jag log osäkert och aktade mig från dörröppningen så han kunde kliva in.
”Wow, detta är en stor och fet lägenhet, är du rik eller nåt?” Han vände sig om och kollade på mig med stora ögon. Jag fnittra till lite, men insåg sen att det lät nog lite fånigt.
”Inte rik, men inte fattig.” Jag visste inte riktigt vart jag skulle kolla så det blev att blicken fastnade på mina fötter som vanligt. ”Jag kan presentera dig för min mamma och bror, jag har berättat att du ska komma, de ser nog fram emot att träffa dig, följ med.” Jag viftade med handen att ha skulle komma efter och han gjorde som jag sa utan protest. Vi kom in i köket och mamma och Brandon kollade på oss intressant.
”Så, detta är Justin alltså?” Sa Brandon och granskade Justin från topp till tå noga.
”Ja, det är jag som är Justin.” Sa Justin utan att sträcka fram handen eller äns säga ett ”hej” eller liknande. Jag kände en hand på min höft och insåg sedan att det var Justin, jag blev helt varm i hela kroppen, mina handflator blev alldeles svettiga och mitt hjärta bankade snabbare än blixten. Jag kollade ner på hans hand och log lite.
”Trevligt att träffa dig, jag är Francia, Megans mamma.” Sa mamma och log sött mot honom.
”Hej” Svarade Justin enkelt.
”Mamma, Brandon, Ursäktar ni oss? Vi går in och pluggar på mitt rum.”  Sa jag och log. Jag drog med Justin in på mitt rum och stängde dörren efter mig.
”Så ska vi bör..” Jag hann inte avsluta min mening innan Justin tryckte upp mig mot väggen och pressade sina perfekta läppar mot mina. Jag blev förvånad men kysste sedan honom tillbaka. Han drog bak sitt huvud tillräckligt långt så vi kunde se varandra i ögonen, men vi var fortfarande nära. Jag bet mig i läppen och han gick och lade sig i sängen.
”Det var oväntat.” Sa jag och kollade på Justin.
”Men du gillade det, right?” Svarade han och flinade stort mot mig.
”Kanske det, men vi måste verkligen börja plugga nu.” Han nickade och tog upp en burk ur sin jackficka.  Jag väntade på att han skulle öppna burken så jag fick se vad det var i den. När han öppnade den låg det tre pappersrullar med gräs i.
”Är du helt dum eller? Du kan inte röka här, släng det, det förstör dig.” Sa jag allvarligt och gick bort till honom.
”Så du bryr dig om mig.”
”Klart jag bryr mig, ge mig burken nu.”
”Varför? Tänk inte äns tanken på att slänga den!” Sa han och pekade på mig.
”Tänk inte äns tanken på att röka upp det.” Svara jag och slog bort hans hand.
”Försök ta den då” Han höll den över huvudet så om jag skulle försöka få tag på den behöver jag nästan lägga mig på honom. Jag suckade och satte mig i gränsle över honom och sträckte mig efter burken.
”Ge.. mig.. den, Justin allvarligt.” Jag lade armarna i kors och kollade på honom, jag gav honom den oemotståndliga valpblicken.
”Gör inte så.”
”Vadå? Vad gör jag?”
”Den där blicken, den gör så jag

 bara vill kyssa dig igen.” Han snurrade runt så han låg över mig och när han precis tänkte kyssa mig satte jag mitt pekfinger framför hans läppar.
”Ge mig burken först Justin.” Jag flinade mot honom och han suckade och ställde ner burken på mitt nattygsbord.
”Du kan göra vad du vill med den sen.”
”Lova att inte skaffa mer”
”Lovar”

När jag kom till skolan dagen efter stod Justin lutad mot mitt skåp och bara väntade på mig.
”Hello beautiful” Sa han och kysste mig lätt på munnen, jag besvarade den direkt.
”Hej, hur är det?” Sa jag och puttade bort honom från skåpet så jag kunde öppna det.
”Bara bra, men jag måste dra, min lektion har börjat, vi ses sen.” Han kysste mig på kinden och gick sedan där ifrån.
”Jaså, jaså, du och Bieber alltså.” En bekant röst hördes bakom mig, Penelope.
”Nja, jag vet inte om det är nåt seriöst än.” Jag suckade och stängde mitt skåp. ”Han kom hem till mig igår och egentligen skulle vi pluggat till historieprojektet, men som du kanske förstår kom det andra saker i vägen.” Jag log ironiskt och sedan hade vi följe till spanskan.

*En vecka senare*

Jag och Justin hade varit ett ”par” i en vecka nu, men de tre senaste dagarna hade han knappt pratat med mig eller tittat på mig. Jag visste inte om jag hade gjort något fel men jag kunde inte få svar för när jag smsade svarade han inte och när jag gick fram till honom i skolkorridoren så ”började hans lektion” varje gång. Så idag efter skolan väntade jag på att han skulle komma ut från skolan så jag kunde snacka om oss med honom. Jag hade stått och väntat i ungefär en kvart och tillsist kom han. Jag lade mina armar i kors på bröstkorgen och gick fram till honom.
”Vi måste snacka.” Sa jag allvarligt och drog bort honom från hela kön som ville ut från skolan och komma hem.
”Speak out.” Han kollade mig i ögonen och jag visste inte riktigt hur jag skulle börja.
”Jag vet inte hur jag ska börja.”
”Börja bara från början.”
”Okej, Justin, vad händer mellan oss? Du har undvikt mig i tre dagar nu. Jag står inte ut utan dig, berätta, vad händer mellan oss?”

- Tredje kapitlet, glöm inte kommentera!

Previous: "Hej, jag heter Megan, du är ny här va?" Småviskade jag till killen bredvid. 

"Ja, jag kom hit idag." Hans röst var lite små krasslig, men väldigt het. Precis så en killes röst ska vara.

"Ah, vad heter du?" Jag tänkte efter, var det oförskämt att fråga det? Det fick kvitta för nu hade jag i alla fall frågat det.

Han vände huvudet mot mig. "Jag är Justin."

- 

Justin, varför tänkte jag inte på det namnet? Han såg precis ut som en Justin. Denna killen var helt perfekt, med det håret som stod upp i mitten och rakat på sidorna, med de hasselnötsbruna ögonen, med de käkbenen som syndes lagom mycket, jag kunde inte beskriva hur perfekt han var. Nej Megan, du måste fokusera på lektionen nu. 

"Så gott folk, slut för idag, plocka ihop era saker och sen kan ni gå." Lärarinnan log efter hon pratat färdigt. Hade jag verkligen missat en hel lektion? Jag får fråga någon av mina kompisar vad hon snackat om. Jag sprang ifatt Penelope som gick ungefär fem meter framför mig med headset i öronen, ensam. 

"Hej Pen." Sa jag och log stort mot henne och hon log tillbaka. 

"Hej du!" Sa hon glatt. "Jag såg att du har fått lite kontakt med den nya killen, Justin var det va?" Sa hon och vickade på ögonbrynen. 

"Ja, jag tänkte alldeles för mycket på honom, jag missade allt som lärarinnan sa, kan du kanske berätta för mig?" Jag log ett snett leende och Pen nickade bara som svar.

"Jo, först och främst ska vi inte ha någon historia idag, för Georgie är sjuk och de fick inte in någon vikarie. För det andra, vi ska ha ett historieprojekt om 70-talet och du ska jobba med självaste Justin. För det tredje, vi har läxa tills imorgon att skriva om en person vi ser upp till, till engelskan." Hon pustade ut och andades in mycket luft eftersom hon inte tagit någon paus när hon pratat. 

"Va? Allvarligt ska jag jobba med Justin, herregud, det kommer bli så spännande." Jag hoppade glatt upp och ner och klappade med händerna, Pen kollade bara på mig som att jag var helt dum i huvudet. 

"Öh, ja det var ju coolt” Sa jag efter jag slutat hoppa upp och ner som en idiot. När jag tänkte efter så upptäckte jag nog hur dum jag egentligen såg ut, jag såg nog ut som ett fån nu också när jag stod och log för mig själv. Det hände inte mycket resten av dagen, vi hade matte och svenska sen gick jag hem.

När jag kom hem välkomnades jag av en stor kram från Brandon.

”Tja syrran, hur var skolan?” Jag kollade upp på honom, han var så lång gämnfört med mig, jag var näst kortast i  klassen, förutom Fanny, hon var nog den kortaste sjuttonåringen jag någonsin sett.

”Den var bra, förutom att jag missade hela engelska lektionen för det var en sån snygg, ny kille i vår klass med namnet Justin, han har brunt hår, hasselnötsbruna ög…” Jag slutade prata eftersom Brandon höll fram pekfingret över munnen, han var nog inte så jätte intresserad av att höra hur en kille i min klass ser ut så jag bestämde mig för att hålla tyst.

”Du får hjälpa mig att göra mat, vi får göra något speciellt till mamma idag, hon kommer om två timmar. Vad vill du äta?” Han kollade på mig och log det gulliga leendet han alltid log när han var spänd eller förväntansfull.

”Öh, kanske lasagne, det är ju ändå mammas favoritmaträtt.” Jag blinkade åt honom med högra ögat och han bara nickade.

”Plocka fram sakerna så börjar vi” Jag gjorde som han sa och plockade fram, pasta, ost, köttfärs plus alla andra saker som man behöver i lasagne.
Jag kände hur min mobil vibrerade i min ficka och när jag ställt ner osten så tog jag upp den för att se vem det var.  Det var inget nummer jag kände igen.
”Eh, Brandon jag ska bara ta detta, kommer snart.” Han nickade som svar och jag gick in till mitt rum och svarade.
”Hallå, det är Megan.” Sa jag osäkert.
”Öh, hej det är Justin, den nya killen i din klass du vet.” Han andades tungt,  in och ut, in och ut.
”Eh, hej hur har du fått tag i mitt nummer?” Jag log men sedan kom jag på att han inte kunde se så jag såg nog lite fånig ut när jag stod log för mig själv.
”Jag pratade med din kompis Penelope Lopez, hon gav mig det, eftersom vi ska arbeta tillsammans på historieprojektet tänkte jag att jag kunde komma över ikväll så vi kan börja?” Jag kunde nästan höra hur han log på andra sidan luren. Men mamma skulle ju komma ikväll. Jag vill inte säga ja eftersom jag vill inte svika mamma, men jag vill och andra sidan inte säga nej för jag vill försöka bli vän med honom.
”Javisst, kom vid 19.00, jag bor på Oxewoodstreet 4B” Jag andades ut lättat för att ha kommit på ett sådant bra svar.
”Ses då, sötnos.”
”Ses.”
Kallade han mig, Megan McQuinze sötnos? Jag måste öva på hur jag ska bete mig framför honom, ska jag vara cool? Ska jag vara gullig? Äsch, jag får ta det kom det kommer. Jag ställde mig framför spegeln och rättade till min kjol som fått lite väck på sidan. Innan jag gick ut till Brandon så bytade jag min t-shirt mot en vit skjorta som jag vek upp armarna på och stoppade ner i kjolen. 
”Jo du, den nya killen, Justin kommer hem här vid sju, vi ska göra ett historieprojekt tillsammans, det ska lämnas in på torsdag och eftersom det är måndag nu så får vi lägga på ett kol.”
”Men Meg, mamma kommer hem idag, du vet att vi måste umgås med henne så mycket som möjligt när vi har chansen.” Han höjde rösten lite, han brukade aldrig höja rösten åt mig.
”Förlåt, men bli inte sur på mig.” Jag kollade ner på mina fötter och väntade på att han skulle säga något tillbaka.
”Jag är inte sur på dig Meg, det kan jag inte vara, det är jag som ska säga förlåt för att jag höjde rösten.” Jag kramade om mig och pussade mig på huvudet. ”Jag låter Justin komma hit idag, men nästa gång får du säga till innan du bestämmer. Okej?” Han satte sina händer på mina kinder och höjde mitt huvud. ”Okej?” Sa han igen.
”Förstått chefen!” Sa jag och flinade åt honom. ”Nu fixar vi maten till mamma.”

”Wow, Megan, Brandon jag visste inte att ni kunde laga mat.” Sa mamma när hon tagit en bit av lasagnen och stoppat i munnen. Jag och Brandon kollade på varandra och skrattade lite.
”Så mamma, vad vill du prata om?” Frågade Brandon och log lite mot henne.
”Jo, jag ville bara säga att jag är så hemskt ledsen att jag inte varit den mamma jag borde vara, ni två som redan förlorat en förälder ska inte få förlora en till. Förlåt mig mina älsklingar, förlåt mig så mycket.” En liten tår rann ner från hennes kind, både jag och Brandon verkade tänka samma sak för vi båda reste oss upp, gick runt bordet och kramade om vår mamma hårt.
”Vi förlåter dig mamma, vi älskar dig.” Sa vi samtidigt fast lite olika dialoger förståss.  
Jag hörde att det plingade på dörren och jag sprang för att öppna, där stod Justin med en cigg i handen och ett stort leende på läpparna.
”Tjena sötnos, får jag komma in?”

- Så, mitt andra kapitel, glöm inte att kommentera babes. 

"Vakna Megan, du är försenad!" Hörde jag Brandon skrika från köket, jag ställde mig snabbt upp, nästan för snabbt, jag kände hur det blev svart för ögonen och jag vinglade till. Jag drog av mig min stora Eminem tröja och slängde den i tvättkorgen som redan var proppfull. Jag öppnade min stora walk-in closet och kollade på alla mina kläder som hängde överallt. Jag hade alltid beslutsångest på morgnarna om vad jag skulle ha på mig. Men det fick bli en hög svart kjol, en vit t-shirt ner stoppad i kjolen plus ett par svarta ballerina skor. Jag tog skorna i handen och gick ut till Brandon i köket. 

"Wow, är du hungrig eller?" Frågade jag och kollade på all mat som stod på bordet och bara väntade på att bli uppäten. 

"Nja, inte direkt men jag tänkte att man kunde kanske ha någon förändring istället för samma morgon rutin varje dag" Han flinade mot mig och satte ner en tallrik med mackor på bordet. 

"Ja, det har du rätt i. Ska mamma äta med oss idag?" Jag kollade på honom förväntansfullt och log lite smått. 
"Nej tyvärr sis, hon åkte tidigt i morse." Såklart, som vanligt är det bara jag och Brandon som äter tillsammans. Jag slängde ut mina skor i hallen och sedan satte jag mig ner och började hugga in mat. Ostmacka efter ostmacka, när jag ätit klart tror jag att jag nästan ätit runt tio stycken. jag åt inte för jag var hungrig, jag åt mest för jag var arg och besviken på mamma. Jag tog tag i min mobil och skrev ett sms till henne. 

Till Mamma:

När ska du egentligen börja bli en riktigt mamma och umgås med dina barn, ta hand om dem. Jag kommer knappt ihåg sist du tog oss på en utflykt  jag kommer knappt ihåg hur du ser ut numera. Snälla mamma, jag ber dig. 

Inte många minuter senare skickade hon tillbaka ett sms. 

Från Mamma:
Förlåt gumman, jag gör så gott jag kan, men jag kommer aldrig bli din mamma, jag kommer vara din mor med inte din mamma, jag kommer hem 17.00 idag, se till att både du och Brandon är hemma då, jag måste prata med er! Puss.

Jag kunde inte tänka mig vad hon pratade om, tänk så ville hon inte ha oss längre, tänk så hade hon träffat en ny kille som hade mer betydelsefulla barn än oss. Nej Megan, du måste sluta oroa dig. Jag suckade och gick sedan in i badrummet för att fixa mitt smink och hår. Det blev en enkel sminkning med mascara och lite läppglans, håret borstade jag bara igenom men det såg helt perfekt ut ändå. Jag kollade klockan 10.46, nu hade jag bråttom, jag hade redan missat två lektioner. 

När jag kom in i skolkorridoren var den helt tom, det var bara några lärare som satt och drack kaffe men inga elever någonstans. Jag sprang mot mitt skåp och kollade på mitt schema engelska, inte direkt mitt favorit ämne men jag hade inte råd att missa en lektion till.

Jag öppnade dörren till klassrummet lite för hårt än vad jag trodde för när jag kollade upp hade jag allas blickar på mig, förutom en killes, han satt längs bak vid fönstret, med jacka och svarta solglasögon på. Jag kunde inte riktigt se vem han var men han verkade mystisk, på ett roligt och bra sätt.

"Så, Mrs. McQuinze, har du någon bra förklaring till att du kom försent till lektionen?" Jag kunde inte slita blicken från killen och jag kunde inte heller komma på någon bra anledning.

"Eh, väckarklockan funkade inte" Det svaret fick duga.
"Jaja, du får sätta dig där bak bredvid.. Mr. Bieber." Sa hon och pekade på platsen bredvid killen med jacka. Jag protesterade inte utan gick bara bak och satte mig där direkt. När jag hade satt mig ner så tog han av sig sin svarta jacka, under jackan hade han en ljus jeansväst, militärfärgad tröja och en grå hoodie. Han hade till och med ett långt halsband med en bricka längst ner på kedjan. 

Lärarinnan började prata om massa saker men jag kunde inte fokusera på för det flög runt massa namn i huvudet på mig. "Derek, Andy, Garret, Charlie, John, Martin" Jag måste få reda på vad killen heter. 

"Hej, jag heter Megan, du är ny här va?" Småviskade jag till killen bredvid. 

"Ja, jag kom hit idag." Hans röst var lite små krasslig, men väldigt het. Precis så en killes röst ska vara.

"Ah, vad heter du?" Jag tänkte efter, var det oförskämt att fråga det? Det fick kvitta för nu hade jag i alla fall frågat det.

Han vände huvudet mot mig. "Jag är Justin."

- Så, mitt första kapitel. Skriv vad ni tycker om det i kommentarerna. xx

Megan Nicole McQuinze är en sjuttonårig vanlig tonåring som bor med sin mamma, Francia och sin bror, Brandon i en stor lägenhet i New York. När Megan bara var sju år gammal dog hennes pappa i en bilolycka, hon har inte mycket minne av honom. Megan och hennes bror är oskiljbara, eftersom deras mamma har fullt upp med sitt jobb så får de för det mesta ta hand som sig själva och varandra. Megan går på McKinley High med och hänger ofta med sin bästa vän Penelope Lopez, de två går tillsammans i skolkören. När den nya killenn Justin Drew Bieber börjar i deras klass så blir inte Megans skolvardag som vanligt. Justin är badboy, han röker, han dricker, han festar nästan varje dag och när de ska ha ett historieprojekt får Megan jobba med Justin, men när hon lär känna honom är han inte som alla andra tror. Megan försöker sitt bästa för att få Justin att sluta göra allt det dåliga, men vad kommer hända? Kommer de bli mer än vänner, hur kommer det gå för Megan när hon försöker hjälpa Justin bort från skiten? Läs!

Megan spelas av Shay Mitchelle från Pretty Little Liars

Penelope spelas av Ariana Grande från Victorius

Justin spelas av sig själv