Previously: ”Du verkar som en duktig tjej.” Sa jag och hon gav mig en bitchig blick.
”Åh, du skulle bara veta vad jag kan göra.” Svarade hon och log.
”Show me.” Hon höjde på ögonbrynet.
”Är du säker? Det kanske blir lite farligt.” Sa hon och bet i sin underläpp.
”Ser jag osäker ut?” Svarade jag och tog ett bloss från ciggen.
Hon ryckte på axlarna och tog tag i min hand och drog min ut från folkmassan, ut från festen och in i det mörka och hemlighetsfulla.

 
”Justin här, du vet vad du ska göra. Pip.” Jag stängde av samtalet igen och suckade tungt. Jag slängde ner mobilen på soffbordet igen. Jag hade ringt honom säkert tjugo gånger, han sa ju att han skulle komma igen. Jag tog upp den och skickade iväg ett meddelande till Justin.

Till Justin:
Var är du och varför svarar du inte? När du ser detta ring eller kom hem till mig, börjar bli orolig älskling, älskar dig.

Jag drog filten upp till hakan och fortsatte att kolla på filmen. Det var inte en speciellt bra film, massa slagsmål hela tiden. Jag kollade mest på den för det fanns snygga killar. Jag lade mig till rätta och sedan somnade jag.
__

”Förfan, Megan! Vakna nu.” Jag öppnade ögonen snabbt och såg Brandon stå lutandes över mig. ”Upp och hoppa solstråle, vi har saker att göra.” Fortsatte han. Jag satte mig upp och sträckte på mig. Som vanligt gäspade jag efter jag sträckt på mig.
”Som vad?” Fick jag fram mitt i gäspen.
Han pekade mot röran i köket, sedan på mitt rum och sedan röran framför mig. Jag log ett ironiskt leende och nickade. Jag reste mig upp och gick med tunga steg mot mitt rum. Jag öppnade dörren och möttes av massa klädhögar som låg på golvet med allt annat skit. Jag började plocka ihop lite kläder i min famn och när jag inte kunde bära mer gick bort med det till tvättkorgen. Jag vände mig om och satte mina händer på mina höfter. Jag kollade runt i rummet och sedan fick jag ett leende på läpparna. Det var som att jag hade fått superkrafter ett något för städningen gick ovanligt snabbt, jag hade lagt alla saker på sin plats och lagt min tvätt i tvättkorgen. Jag gick fram till sängen och satte mig ner på golvet för att se om jag fortfarande hade extrasängen kvar där under, visst hade jag det. Jag drog fram den och satte ihop den med min riktiga säng. Dubbelsäng. Jag tog ett tag om mitt skrivbord och drog sedan ut det ur rummet, sedan tog jag tag i sängarna och flyttade in dem i mitten av rummet. Sedan tog jag ut alla mina kläder från byrån och hängde in i garderoben. Eftersom jag hade en tom byrå kunde jag lika bra börja proppa ner onödiga saker. När jag bytt lakan och satt upp en ny lampa ställde jag mig i dörren och kollade på resultatet, jag nickade, vad duktig jag är.

 
”Denise, är vi inte framme snart, kommer dö.” Ropade jag efter henne, hon var nog nästan fem meter framför, jag må säga att hon har väldigt bra kondition. Det har ju inte direkt jag. Jag joggade ifatt henne, det var mörkt överallt så jag kunde inte se vart jag var.
”Denise, var är vi? Vad håller du på med?” Frågade jag och hon satte sitt pekfinger på min mun.
”Vänta och se.” Svarade hon och vände sig om, hon stod och bara kollade ut i det mörka. Jag ställde mig bakom henne och gjorde samma sak. Jag kollade noga överallt men såg inget, eller vänta, det var något litet som lös långt borta. Det började lysa mer och mer och tillsist såg man hela NY. Jag hade aldrig sett det på kvällen såhär långt borta.
”Visst är det vackert.” Sa Denise och kollade bak på mig.
Jag nickade. ”Riktigt vackert.” Svarade jag. Hon vände sig helt om mot mig och kollade i mina ögon. Hon tog ett steg närmre mig och sträckte på sig. Vänta, what? Skulle hon kyssa mig? Vad ska jag göra, herregud. Jag kan inte svika Megan igen. Mina tankar flög runt i huvudet och jag kände att våra läppar nästan möttes. Hon lade sin hand bakom min nacke och drog mitt huvud närmre hennes och då möttes läpparna i en het kyss. Jag kände att det var fel så jag drog mig bak. Hon kollade besviket på mig.
”Är nåt fel?” Frågade hon.
”Asså, Denise. Du är en awesome tjej, men jag har en flickvän, jag är till och med förlovad.” Svarade jag och hon suckade och kollade ner i marken.
”Just my luck.” Hon bet sig i underläppen och jag gick närmre henne. Jag lade mina händer på hennes kinder och lyfte upp hennes huvud. ”Alltid när jag träffar en snäll kille som verkar acceptera mig är han antingen bög eller har flickvän.” En tår rann ner för hennes kind och hon skakade på huvudet. ”Shit, du ska inte se mig böla.” Hon försökte vända sig om men jag höll kvar henne huvud. Hon tog tag om mina handleder och kollade upp på mig. Jag torkade bort hennes tårar med tummarna och drog in henne i en kram.
”Vi kan vara vänner, jag tror ändå inte det hade funkat mellan oss.” Sa jag och jag kände hur hon nickade.
”Bättre än inget.” Svarade hon. Jag släppte taget om henne men höll henne fortfarande om axlarna.
”Jag kanske borde åka till min flickvän.” Sa jag och hon nickade lätt.
”Ses vi igen?” Frågade hon och jag drog upp min mobil. Jag räckte över den till henne.
”Skriv in ditt nummer så ska vi nog kunna fixa det.” Hon tog emot den och gjorde som jag sa, sedan skickade hon ett sms till sig själv så hon kunde lägga till mitt nummer.
”Done.” Sa hon och gav mig min mobil igen.
”Tackar.” Svarade jag och började backa bakåt för att försöka hitta hem. ”Jag ringer dig.” Sa jag innan jag vinkade hejdå till Densie. Hon log och vinkade, sedan lutade hon sig mot räcket på bron vi var på och kollade ner i vattnet. 

- Förlåt för att det typ inte hände någonting i denna delen, men jag har redan planerat nästa del, så jag skriver på den när jag kommer hem från skolan imorgon. Puss!