Hej, jag har bytat till blogg.se

Har också börjat på en ny novell där. 
Bloggen hittar ni här

Hoppas ni gillar den nya novellen. 

Xoxo, Moah.

Hej allihopa!
Jag har inte skrivit på länge, jag vet. Men jag kommer verkligen inte på något, jag har suttit dessa dagarna och försökt komma på en bra story men det händer inget. Så jag har tänkt mycket på att jag kanske jag börja på en ny, och pausa Fairytale, kommer ha nya personer och en helt annan story. Jag menar, så jag inte behöver lägga ner hela bloggen bara för jag inte kommer på något att skriva. Känns lite onödigt kanske. Men jag ska skriva ett inlägg med handling osv till den nya så får ni kommentera vad ni tycker då. I mitt huvud verkar den väldigt bra i alla fall. Men håll utkik efter det. 

Xoxo, Moah.

hej allihopa, bloggplatsen på min data har börjat krångla så jag kan inte göra inlägg idag heller. eftersom det tar runt en timma att göra kapitel på data så kommer det nog ta dubbelt så långt tid att göra på mobilen och jag orkar verkligen inte sitta och skriva på mobilen.

ASSÅ JAG ÄR SÅ SJUKT LEDSEN, men det kommer inte komma inlägg imorgon heller. samma som förra fredag, jag kommer hem vid 6, sen ska jag duscha, äta och fixa mig för sen kommer lite kompisar hem här. men jag ska gottgöra er, jag svär! på lördag och söndag så jag skriva hela dagarna, tror jag. men förlåt så sjukt mycket!

(skrev på mobilen nu)

    Previously: ”Jag kanske borde åka till min flickvän.” Sa jag och hon nickade lätt.

”Ses vi igen?” Frågade hon och jag drog upp min mobil. Jag räckte över den till henne.
”Skriv in ditt nummer så ska vi nog kunna fixa det.” Hon tog emot den och gjorde som jag sa, sedan skickade hon ett sms till sig själv så hon kunde lägga till mitt nummer. 
”Done.” Sa hon och gav mig min mobil igen. 
”Tackar.” Svarade jag och började backa bakåt för att försöka hitta hem. ”Jag ringer dig.” mot räcket på bron vi var på och kollade ner i vattnet. 

 
Jag gick fram och tillbaka i vardagsrummet och kollade ner på mobilen hela tiden för att se om Justin svarat på mina sms. Minut efter minut gick och fortfarande inget svar från Justin, inte mer drama nu snälla. Jag låste upp mobilen och skulle precis skicka ett meddelande när någon ringde, jag hann inte se vem det var så jag bara drog upp den mot örat direkt.
”Öh, hallå?” Svarade jag osäkert.
”Hej babe, vad gör du?” Justin lät glad.
”Oh my god, Justin. Var fan har du varit?” Frågade jag upprört och han suckade.
”Jag vet inte riktigt, jag är hos dig om fem minuter, jag berättar då.”
”Jaja.” Svarade jag och sedan lade vi på.
Jag kollade ner på mina kläder, slitna mjukisbyxor och ett smutsigt linne. Såhär kunde jag ju inte se ut. Jag rusade in på mitt rum och drog fram en vit, stickad tröja med u.s.a flaggan på och ett par mönstrade tights. Inte världens finaste stil med det dög. Jag borsta igenom mitt hår och gjorde en flätan och lät den ligga ner över ena axeln.
Jag hörde att det knackade på dörren så jag sprang dit snabbt för att öppna. Där stod Justin med sitt fina, vita leende. Jag hoppade upp i hans famn och kramade honom runt halsen. Han lade sina armar runt min midja och drog mig tätt intill sig.
”Jag har saknat dig så sjukt mycket.” Mumlade jag mot hans axel.
”Jag har saknat dig mest.” Svarade han. Jag log och kysste honom på halsen. Jag släppte taget om hans hals och tog hans ena hand för att dra in honom i lägenheten. Han gick direkt in i vardagsrummet och satte sig i soffan. Jag stängde dörren och gick sedan in efter honom, jag satte mig bredvid honom och han lade sin arm runt om mig.
”Berätta nu, vart var du?” Frågade jag och han andades in.
”Jag vet inte vart jag var riktigt, när jag kom efter jag varit här var Grace och Wren där, jag kommer ihåg att jag fick en box av Wren, sedan är allt svart. Jag vaknade upp i ett främmande hus och när jag gick runt lite så såg jag sedan att det var en fest på gång nedanför huset. Jag gick ner och drack lite vodka och rökte en cigg. Jag träffade en tjej, Denise, vi började snacka och sedan tog hon med mig till någon bro. Flippa inte nu, men hon kysste mig, jag berättade om dig och vi bestämde att vi bara skulle vara vänner. Ja, och nu sitter jag här.” Han tog ett djupt andetag för han knappt hade stannat mellan meningarna. Jag nickade långsamt.
”Jag tänker inte flippa, jag orkar bara inte bråka nu.” Sa jag och kollade upp på honom.
”Inte jag heller.” Svarade han och kysste mig. Jag lade mig bekvämt i hans famn. Han slog till sig själv på benet lätt och pekade rakt ut i ingenstans.
”Juste, älskling. Jag har en sak att berätta.” Sa han och jag satte mig rakt upp allvarligt.
”Okej, berätta?” Sa jag osäkert och han log.
”Jag har hittat ett ställe till oss. Där vi kan bo själva, börja om på nytt.” Sa han och log glatt med hela ansiktet. Jag kollade frågande på honom.
”Vadå? Ett hus?” Frågade jag och han halvnickade.
”Nja, mer en lägenhet, fast det är ett hus. Men.. Äsch, du får se bilderna.” Han drog fram några papper ur jackfickan och visade mig bilder på ett fint hus. Det såg ut att vara dyrt, men det var så otroligt fint så jag ville bara åka dit direkt.
”Men Justin, detta måste kostat en förmögenhet.” Sa jag efter jag kollat klart på bilderna. Han skakade på huvudet.
”Inte så farligt, jag har sparat min lön i snart ett år. Plus att de sålde detta stora och fina huset för en miljon. Fattar du vad billigt?” Sa han och skrattade lite. Jag kunde inte låta bli att le, så jag log och kramade om honom.
”Åh, Justin. Du överraskar en alltid med roliga saker.” Sa jag och han ryckte på axlarna.
”That’s who i am.” Svarade han och drog handen igenom håret. ”Jo, om du vill kan vi åka och kolla på huset imorgon, jag har fått nycklar dit så vi kunde åka och kolla när vi ville.” Jag nickade och tog upp papperna igen för att kolla på huset. Herregud.

 
__

Jag klev ur bilen och möttes av det stora huset vi antagligen skulle flytta in i. Det var helt perfekt, stranden precis bakom och allt. Här skulle jag trivas perfekt. Vi gick in i huset och kom direkt in i ett stort kök. Det mesta var vitt. Sedan kom vi till ett lagom stort vardagsrum, toaletten var nog en av de största toaletter jag någonsin sett. Vi gick igenom hela huset och jag hade redan bestämt mig för att jag skulle ha detta huset.
”Justin, här vill jag spendera mitt liv med dig.” Sa jag oväntat och han vände blicken mot mig och log.
”Jag är glad att vi känner samma, då är det bestämt?” Frågade han och jag nickade ivrigt. Jag kramade om honom och gick sedan ut ur huset för att besöka stranden. Det var så fint med den ljusa, rena sanden och det blåa havet. Detta var allt jag drömt om, att få bo med den rätta i ett fint hus. Jag kände två varma händer på mina höfter och jag vände på huvudet och möttes av Justins blick.
”Är du redo?” Frågade han och drog armarna runt om mig.
”För vad?” Svarade jag och tog tag om han armar.
Han drog upp mig i luften och gick ner mot vattnet med mig i famnen. Vågorna slog mot hans ben och skvätte upp på mig. Han satte ner mig och jag kände de kalla vattnet mot mina fötter.
”Det är kallt, Justin.” Tjöt jag och han gick närmare mig. Han drog mig intill sig och kysste mig länge. Jag lade mina armar runt hans nacke och han tog ett tag om min rygg och om mina ben. Sedan bar han upp mig och började gå längre ut i vattnet. När han var så pass långt ute så vattnet nådde honom upp till knäna kom en stor våg och gjorde så han tappade mig och vi båda kom under vattnet. Jag simmade snabbt upp till ytan igen och såg Justin stå flinades dyngblöt på stranden. Snabbt simmade jag upp till stranden och hoppade på honom så han trillade ner på marken. Jag satte mig i gränsle över honom och lade hans armar ovanför hans huvud och höll fast de där.
”Gör aldrig om det, uppfattat?” Sa jag med skratt i rösten. Han flinade.
”Aldrig?” Frågade han och jag skakade på huvudet. Han snurrade runt oss så han låg överst. ”Det ska vi nog allt bli två om.” Sa han och flinade stort. Jag tog ett tag i hans nackhår och drog hans ansikte närmre mitt.
”Gör du om det, får du inga kyssar, inga kramar och inget mys på en månad.” Hotade jag honom med och han slängde upp armarna i luften.
”Okej, okej, jag ska aldrig göra om det.” Jag nickade tacksamt och kysste honom. Jag kände på mig att detta skulle bli den bästa tiden i hela mitt liv. Tack vare Justin.

- Förlååååt för att jag gör så tråkiga kapitel nuförtiden, men jag har typ absolut hjärnsläpp, jag har liksom planerat hela slutet, men jag är ju så dum och inte planerar det som ska hända imellan. Jaja, vi får se hur det blir. Kommenterar nu babes. 

Previously: ”Du verkar som en duktig tjej.” Sa jag och hon gav mig en bitchig blick.
”Åh, du skulle bara veta vad jag kan göra.” Svarade hon och log.
”Show me.” Hon höjde på ögonbrynet.
”Är du säker? Det kanske blir lite farligt.” Sa hon och bet i sin underläpp.
”Ser jag osäker ut?” Svarade jag och tog ett bloss från ciggen.
Hon ryckte på axlarna och tog tag i min hand och drog min ut från folkmassan, ut från festen och in i det mörka och hemlighetsfulla.

 
”Justin här, du vet vad du ska göra. Pip.” Jag stängde av samtalet igen och suckade tungt. Jag slängde ner mobilen på soffbordet igen. Jag hade ringt honom säkert tjugo gånger, han sa ju att han skulle komma igen. Jag tog upp den och skickade iväg ett meddelande till Justin.

Till Justin:
Var är du och varför svarar du inte? När du ser detta ring eller kom hem till mig, börjar bli orolig älskling, älskar dig.

Jag drog filten upp till hakan och fortsatte att kolla på filmen. Det var inte en speciellt bra film, massa slagsmål hela tiden. Jag kollade mest på den för det fanns snygga killar. Jag lade mig till rätta och sedan somnade jag.
__

”Förfan, Megan! Vakna nu.” Jag öppnade ögonen snabbt och såg Brandon stå lutandes över mig. ”Upp och hoppa solstråle, vi har saker att göra.” Fortsatte han. Jag satte mig upp och sträckte på mig. Som vanligt gäspade jag efter jag sträckt på mig.
”Som vad?” Fick jag fram mitt i gäspen.
Han pekade mot röran i köket, sedan på mitt rum och sedan röran framför mig. Jag log ett ironiskt leende och nickade. Jag reste mig upp och gick med tunga steg mot mitt rum. Jag öppnade dörren och möttes av massa klädhögar som låg på golvet med allt annat skit. Jag började plocka ihop lite kläder i min famn och när jag inte kunde bära mer gick bort med det till tvättkorgen. Jag vände mig om och satte mina händer på mina höfter. Jag kollade runt i rummet och sedan fick jag ett leende på läpparna. Det var som att jag hade fått superkrafter ett något för städningen gick ovanligt snabbt, jag hade lagt alla saker på sin plats och lagt min tvätt i tvättkorgen. Jag gick fram till sängen och satte mig ner på golvet för att se om jag fortfarande hade extrasängen kvar där under, visst hade jag det. Jag drog fram den och satte ihop den med min riktiga säng. Dubbelsäng. Jag tog ett tag om mitt skrivbord och drog sedan ut det ur rummet, sedan tog jag tag i sängarna och flyttade in dem i mitten av rummet. Sedan tog jag ut alla mina kläder från byrån och hängde in i garderoben. Eftersom jag hade en tom byrå kunde jag lika bra börja proppa ner onödiga saker. När jag bytt lakan och satt upp en ny lampa ställde jag mig i dörren och kollade på resultatet, jag nickade, vad duktig jag är.

 
”Denise, är vi inte framme snart, kommer dö.” Ropade jag efter henne, hon var nog nästan fem meter framför, jag må säga att hon har väldigt bra kondition. Det har ju inte direkt jag. Jag joggade ifatt henne, det var mörkt överallt så jag kunde inte se vart jag var.
”Denise, var är vi? Vad håller du på med?” Frågade jag och hon satte sitt pekfinger på min mun.
”Vänta och se.” Svarade hon och vände sig om, hon stod och bara kollade ut i det mörka. Jag ställde mig bakom henne och gjorde samma sak. Jag kollade noga överallt men såg inget, eller vänta, det var något litet som lös långt borta. Det började lysa mer och mer och tillsist såg man hela NY. Jag hade aldrig sett det på kvällen såhär långt borta.
”Visst är det vackert.” Sa Denise och kollade bak på mig.
Jag nickade. ”Riktigt vackert.” Svarade jag. Hon vände sig helt om mot mig och kollade i mina ögon. Hon tog ett steg närmre mig och sträckte på sig. Vänta, what? Skulle hon kyssa mig? Vad ska jag göra, herregud. Jag kan inte svika Megan igen. Mina tankar flög runt i huvudet och jag kände att våra läppar nästan möttes. Hon lade sin hand bakom min nacke och drog mitt huvud närmre hennes och då möttes läpparna i en het kyss. Jag kände att det var fel så jag drog mig bak. Hon kollade besviket på mig.
”Är nåt fel?” Frågade hon.
”Asså, Denise. Du är en awesome tjej, men jag har en flickvän, jag är till och med förlovad.” Svarade jag och hon suckade och kollade ner i marken.
”Just my luck.” Hon bet sig i underläppen och jag gick närmre henne. Jag lade mina händer på hennes kinder och lyfte upp hennes huvud. ”Alltid när jag träffar en snäll kille som verkar acceptera mig är han antingen bög eller har flickvän.” En tår rann ner för hennes kind och hon skakade på huvudet. ”Shit, du ska inte se mig böla.” Hon försökte vända sig om men jag höll kvar henne huvud. Hon tog tag om mina handleder och kollade upp på mig. Jag torkade bort hennes tårar med tummarna och drog in henne i en kram.
”Vi kan vara vänner, jag tror ändå inte det hade funkat mellan oss.” Sa jag och jag kände hur hon nickade.
”Bättre än inget.” Svarade hon. Jag släppte taget om henne men höll henne fortfarande om axlarna.
”Jag kanske borde åka till min flickvän.” Sa jag och hon nickade lätt.
”Ses vi igen?” Frågade hon och jag drog upp min mobil. Jag räckte över den till henne.
”Skriv in ditt nummer så ska vi nog kunna fixa det.” Hon tog emot den och gjorde som jag sa, sedan skickade hon ett sms till sig själv så hon kunde lägga till mitt nummer.
”Done.” Sa hon och gav mig min mobil igen.
”Tackar.” Svarade jag och började backa bakåt för att försöka hitta hem. ”Jag ringer dig.” Sa jag innan jag vinkade hejdå till Densie. Hon log och vinkade, sedan lutade hon sig mot räcket på bron vi var på och kollade ner i vattnet. 

- Förlåt för att det typ inte hände någonting i denna delen, men jag har redan planerat nästa del, så jag skriver på den när jag kommer hem från skolan imorgon. Puss!

Förlåt för att jag inte har skrivit på länge men jag har gjort saker hela tiden. Just nu har jag jätteont i bokstavligen hela kroppen så jag ska bara vila så jag pallar skolan imorgon. Men jag lovar att skriva minst ett kapitel imorgon. Vilka läsare är kvar? Ni kommenterar aldrig längre, where u at? Jag har inte haft kommentarer på de tre sista inläggen tror jag, det är svårt för mig att veta då om ni ens gillar den? Jag ser ju att folk har varit inne på bloggen, men det är mycket roligare om ni lämnar en kommentar också. Ni behöver inte skriva en hel text men jag vill bara veta vad ni tycker. Men ändå, förlåt för den dåliga uppdateringen, jag lovar att förbättra mig! Jag kan förvarna er att det kommer inte komma ett kapitel på fredag, jag kommer inte hem förrän vid sju på kvällen och sen ska jag ha kompisar här hemma, bara så ni vet. Men annars borde det komma kapitel varje dag. Det var allt för mig, ha det bra och sovgott! Puss.