Previously: ”Hallå, Bieber.” Sa han och log det irriterande leendet.
”Wren.” Svarade jag med en lite kaxig ton. Han fuktade sina läppar och släppte säcken han hade i handen. Han höjde sin blick och samtidigt sin hand. Han drog ihop handen till en knytnäve och boxade till mig hårt på kinden. Jag blev yr och trillade sedan ner på golvet med en duns. Jag hörde massa skratt men sedan är det helt svart. 

Jag höjde handen mot ansiktet och drog den över kinden där jag fått en box av Wren. Det var ömt och jag gissade på att jag fått blåmärke eller något. Jag öppnade mina ögon och såg ett ljust rum, nästan så ljust så man blev bländad. Jag satt nog i ett hus eller en stor lägenhet, det var ett stort kök och stort vardagsrum, allt var stort. Jag klämde ihop ögonen till två sträck och reste mig upp, jag började gå ut från vardagsrummet in i en hall. Där var en stor dörr, men den var fastspikad, tejpad och häftad. Någon ville verkligen inte att jag skulle rymma. Jag kom inte ihåg någonting från gårkvällen efter jag åkt ifrån Megan. Det var som att mitt liv bara tagit stopp mitt i allt, jag kom absolut inte ihåg ett skit. Jag gick tillbaka in i vardags rummet och kollade mig runtomkring. Jag suckade irriterat och klampade in i köket. Jag öppnade kylskåpet och såg massor med mat, det var allvarligt helt fullproppat. Varenda vrå var det fullt med mat. Eftersom de som bodde i huset inte ville släppa ut mig fick jag väll känna mig som hemma. Jag tog ut en skål med vindruvor och stoppade en i munnen. När jag tuggat sönder hela kom jag på att de som bodde här kanske förgiftat maten eller något så jag spottade ut den söndriga vindruvan över de andra och ställde ner skålen.
Jag började gå mot andra änden av huset, där fanns många rum, nästan som ett hotell fast lite mindre och bara en våning. Jag skulle behöva gå på toa, men jag visste verkligen inte vilket rum jag skulle välja att öppna dörren på. Tänk om det låg någon och sov i ett av rummen så bara rusar jag in där, jag skulle helt enkelt bara behöva vara försiktig. Jag gick till den första dörren och öppnade långsamt dörren, jag såg en säng så det var inte badrummet så jag stängde igen. Så höll jag på till jag kom till sista dörren och eftersom de andra fem hade varit sovrum borde detta vara badrummet. Jag öppnade dörren lite hastigare än de andra gånger och så rätt man kunde ha då, badrummet var fint och stort. Min mun formades som ett O och jag fick ut ett svagt ”wow”. Jag skakade på huvudet och kom ur transen, jag gick fram till handfatet och spegeln för att fixa till min frisyr och fräscha upp mig. Jag tog lite vatten i händerna och drog det över ansiktet, sedan kollade jag mig själv i spegeln. Fy fan vilken frisyr säger jag bara, värsta knullrufset. Jag gjorde en äcklad och öppnade sedan skåpet bredvid spegeln för att se om de hade vax eller något, de hade nog absolut allting i detta huset. Jag tog ut vaxburken och drog lite vax på fingret för att sedan smeta in det i håret och göra min vanliga Bieberfrisyr, som Megan kallar den. När jag fixat håret drog jag handen över ansiktet och suckade. Jag kollade in i skåpet igen och fick syn på en Dieselparfym, jag log för mig själv och drog ut den ur skåpet, drog av korken och sprutade lite parfym på mig. Mest så man var lite fräsch. Jag rättade till kläderna och gick ut från toaletten igen. Istället för att gå tillbaka från var jag kom ifrån så fortsatte jag gå längre in i korridoren. Det var mörkt i slutet av den men jag brydde mig inte, jag ville veta vart jag var. Jag började höra något dunkande, det blev starkare och snart så kom det musik också. När jag nått slutet av korridoren kollade jag ner igenom fönstret och såg att det antagligen var fest eller något på gräsplanen nedanför. Jag flinade och kollade åt sidorna för att se om det fanns en dörr någonstans. Det fanns en dörr på höger sida, jag vet inte om det ledde ner till gräsplanen men jag chansade. Jag öppnade dörren och kom direkt ut på gräset. Det var vilt, folk hoppade och studsade. Drack glas efter glas och jag såg flera folk som redan dekat bakom träd eller i en buske lite här och där. Jag skrattade för mig själv och gick längre in i folkmassan. Någon drog i min arm, jag vände mig om och såg en brunhårig, smal och rätt sexig tjej. Hon tog tag i min hand och drog in mig på nåt liknande dansgolv. Hon började gnida sig mot mig och jag följde med i rörelserna. Jag började tänka på allt som hänt med Megan, men jag kanske ändå behövde detta. Jag hade inte festat på flera månader och behövde verkligen detta. Jag skakade bort tanken och började dansa vilt med tjejen. Jag böjde mig ner för att viska i hennes öra.
”Vad heter du, beautiful?” Viskade jag i hennes öra och hon vände sig om och sträckte sig upp mot mitt öra.
”Denise.” Svarade hon och gjorde en blick som menades att jag skulle berätta mitt namn. Jag flinade och böjde mig ner igen.
”Justin.” Hon nickade och drog ett finger över min mage. Jag fick lite rysningar i kroppen. Jag började tänka på mitt ”förra” liv, innan jag träffat Megan, då höll jag på med sånt här dagligen, 24/7 festade jag. Sedan kom Megan in i mitt liv och hjälpte mig att ändra mitt beteende till en bättre person, det har jag blivit också men just ikväll skulle jag bara leva livet, yolo right? Denise dansade tätt ihop med mig och jag kände att jag behövde något att dricka. Jag fuktade mina läppar och stannade upp för att börja mig ner.
”Jag behöver något att dricka, ska du hänga med eller?” Hon nickade och vi började gå mot baren eller var det nu var. Jag såg massor med absolut vodkaflaskor, massa whiskey, massa vin och massa öl. Jag beställde ett stort glas med bara vodka, jag ville bli full snabbt. Jag drack upp vodkan i ungefär tre klunkar och gjorde sedan en konstig min för det var så starkt. Jag kollade på Denise som satt och bara glodde imponerat på mig. Musiken var inte så hög här borta vid baren så vi kunde äntligen prata normalt.  
”Så, Denise. Vad är detta för ställe?” Frågade jag och hon skrattade.
”Du är rolig du, detta är XXZ huset, vi har fest en dag i veckan.” Svarade hon med ett flin. Jag nickade och vände mig om mot baren igen för att beställa ett till glas med vodka. Denise vände sig om med ryggen mot mig och började prata med en blond kille. Det såg ut som de förhandlade om något. Jag orkade inte blanda mig så jag väntade bara på att hon skulle vända sig om mot mig igen. Jag tog en klunk av vodkan och samtidigt vände sig Denise mot mig igen. Hon höll upp två gräsciggar.
”Vad sägs om att bli höga, Justin?” Frågade hon och jag flinade.
”Bara ge mig en.” Svarade jag och hon löd. Jag tog emot den och hon tände den åt mig. Sedan tände hon även sin egen. Hon drog ett långt drag från ciggen och sedan blåste ut all röken på mig. Jag andades in röken och lät den sedan flyga ur munnen medans jag pratade.
”Så, är det någon speciellt med detta huset eller?” Frågade jag och hon kollade på mig.
”Jo kolla, de som bor här är liksom mäktiga, de har liksom makt över alla andra huset typ. Så, varje vecka har de en fest, för att typ fira att de är så mäktiga eller nåt. Själv bor jag i detta huset men alla andra är så maktgalna så jag vill knappt bo kvar.” Svarade hon och himlade med ögonen.
”Du verkar som en duktig tjej.” Sa jag och hon gav mig en bitchig blick.
”Åh, du skulle bara veta vad jag kan göra.” Svarade hon och log.
”Show me.” Hon höjde på ögonbrynet.
”Är du säker? Det kanske blir lite farligt.” Sa hon och bet i sin underläpp.
”Ser jag osäker ut?” Svarade jag och tog ett bloss från ciggen.
Hon ryckte på axlarna och tog tag i min hand och drog min ut från folkmassan, ut från festen och in i det mörka och hemlighetsfulla.

- Vad tyckte om ett helt kapitel med Justins perspektiv? Skriver jag bra i hans perspektiv ens? Jag är så van att skriva i Megans så, jag bara undrar om jag skriver bra i hans perspektiv också? 

Hej!
Ja, som ni kanske sett har jag ändrat design och lite annat sånt smått & gott på bloggen. Vad tycker ni om det? Själv blev jag rätt nöjd med headern, det var nog en av de bästa jag gjort. Det var mest det jag skulle säga men ni borde redan ha sett det. Men ja! Peace out.
Puss. 

  Previously: Han kollade ner i golvet igen, jag log och lade mina händer på hans kinder. 

”Får jag kyssa dig?” Frågade jag och han kollade upp på mig. 
”Du behöver inte ens fråga.” Svarade han och jag tryckte mina läppar mot hans i en passionerad och lång kyss. Han lade sin ena hand på min höft och sin andra på min rygg och tryckte mig sedan ännu närmare sig. Jag avbröt kyssen och kollade honom i ögonen.
”Jag har saknat dig.” 
”Jag har saknat dig också.” 

 
Jag tog tag i en chokladdoppad jordgubbe och förde den mot munnen. Justin hade varit så snäll och fixat chokladdoppade jordgubbar till oss båda. Denna gången skulle jag aldrig låta honom gå, jag skulle hålla fast vid honom alltid. Precis som jag gjorde för honom betydde han allt för mig, och precis som han gör älskar jag honom. 
”Vet du hur romantiskt detta är?” Frågade jag honom och han kollade frågande på mig.
”Nej, berätta.” Svarade han och lyfte sexigt på ena ögonbrynet.  Jag log lite åt honom, det skulle sett sexigt ut men det såg nog mest fånigt ut. Jag bet mig i under läppen och ställde mig på alla fyra för att gå långsamt mot honom. Han flinade och nickade. ”Jag tror jag fattar nu.” Jag pressade mina läppar mot hans och det övergick snabbt till hångel. Jag satte mig i hans knä med vars ett ben på varje sida om honom. Han tog ett fast tag om mina knäveck och drog mig så nära honom så det inte kunde komma igenom luft mellan oss. Jag tog upp ena handen till min tröja och började dra upp den från shortsen, istället för att göra det till så mycket besvär drog jag av den själv. Snart efter så bestämde jag mig för att dra av hans tröja också. Jag smekte honom över magen och kysste honom på käkbenen ner mot halsen. Jag flinade lite för mig själv och tryckte sedan mina läppar mot hans hals igen för att göra ett sugmärke. Han stönade till lite men sedan kände jag nästan på mig hur han log. När jag gjort sugmärket lyfte jag upp huvudet framför honoms och vi var snabbt inne i hånglet igen. Han tog ett tag om mina höfter och ställde sig sedan upp och började gå. Jag visste inte vart eftersom jag hade ryggen emot men jag gissade på sovrummet.
Han slängde ner mig mot den mjuka madrassen och snabbt var han uppe ovanför mig. Vi började hångla igen och jag smekte honom över magen och ner till hans byxkant. Jag började knäppa upp hans byxor och drog sedan ner dem lite. Han avbröt hånglet och kollade på mig.
”Är du säker?” Frågade han och jag nickade.
Jag nickade hastigt. ”Så redo jag kan bli.” Svarade jag och han nickade en nick. Han började dra av sig byxorna och inte så långt efter var mina också av. Vi låg och gned oss mot varandra länge innan vi tog av oss de sista kläderna och gjorde det.

Jag slängde mig ner på madrassen och hela sängen gungade. Vi andades hastigt i takt. Jag kollade på Megan och hon kollade tillbaka. 
”Hur var det?” Frågade jag. Hon skakade lite smått på huvudet.
”Äh, inget speciellt.” Svarade hon. Sedan började hon le stort och jag förstod att hon hade skojat. Jag flinade åt henne och flög sedan på henne och kysste henne överallt på kroppen jag kunde nå. Hon fnittrade till och lade sig närmare mig.
”Jag är så glad att du är tillbaka.” Sa hon och drog ett finger över mitt ena bröst.
”Jag är glad att vara tillbaka.” Svarade jag och log. Jag kände hur hennes mungipor ändrades till ett leende. Jag smekte henne över ryggen och så låg vi länge. Det var skönt att bara känna hennes närhet, det var så skönt att ha henne tillbaka. Jag kollade ner på henne och hon kände nog sig iakttagen så hon kollade upp på mig frågande.
”Vad?” Frågade hon och jag log.
”Inget, du är bara så vacker.” Svarade jag och kysste henne. Vi hann inte kyssas en lång stund innan dörren smälldes upp.
”Jo, Megan jag tänkte a-” Där stod Brandon och kollade häpet på oss. Vi flög snabbt ur sängen och tog på oss våra kläder.
”Brandon, jag trodde inte du skulle komma hem förrän imorgon.” Sa Megan och han kollade irriterat på mig.
”Du! Du sårade mig syster. Du ska fan få lida lika mycket som hon har gjort. Jag ska göra ditt liv till ett helvete.” Spottade Brandon ut på mig efter han rusat fram mot mig. Jag visste inte vad jag skulle svara så mina blick gick bara fram och tillbaka mellan Brandon och Megan. Megan rusade fram och drog bort honom ifrån mig.
”Brandon, det är okej. Det är ingen fara med mig längre.” Försökte hon lugna honom med. Han bra knep ihop läpparna och skakade hastigt på huvudet.
”Jag såg så jävla mycket du led Megan, han ska fan få känna på sin egen medicin.” Fräste han ut. Hon lade sina armar bakom hans nacke och drog in honom i en lång och tight kram.
”I’m fine. Du behöver inte oroa dig Brandon.” Mumlade hon mot hans nacke. Han lade sina armar runt hennes midja och nickade.
”Okej då.” De släppte varandra och han började gå ut mot rummet. Han vände på sitt huvud och pekade på mig.
”Du kommer undan denna gången men nästa gång är du död, fattar du?” Sa han argt. Jag himlade med ögonen och nickade. Han stängde dörren efter sig och Megan vände sig om mot mig.
”Förlåt för det, jag hade ingen aning om att han skulle komma o-” Jag avbröt henne.
”Det är lugnt, jag fick i alla fall spendera natten med dig.” Svarade jag och hon log. Hon lade sina händer på mitt bröst och kysste mig. Jag fuktade mina läppar och böjde mig ner för att ta min tröja. Jag drog den över huvudet, tog tag i min keps och suckade.
”Jag kanske borde gå, din bror verkar inte vara så pigg på att ha mig här.” Sa jag och kollade på henne. Hon skakade på huvudet.
”Nej, du får inte gå!” Småskrek hon.
”Men jag kan komma sen igen. Du kan prata med din bror, förklara allt, sen ring mig. Okej?” Jag lade mina händer på henne huvud och kysste hennes panna.
”Okej boss.” Svarade hon och flinade.
”Ska jag ta dörren eller fönstret?” Frågade jag och pekade med tummen på fönstret. Hon funderade lite på saken och pekade sedan på fönstret.
”Det är kanske säkrast.” Svarade hon och skrattade lite. Jag log och öppnade fönstret tillräckligt mycket för att kunna komma igenom det. När jag var utanför sträckte jag på mig så jag nådde upp till hennes ansikte. Jag kysste henne många gånger innan jag sedan gick mot min bil för att köra hemåt. När jag kommit hem låste jag upp dörren och tände lamporna. Det var skitigt och stökigt i hela huset efter jag haft en vild fest här dagen innan. Jag suckade och började sedan städa undan plastmuggar och tomma spritflaskor som låg över hela huset. Jag kände mig precis klar när jag kom på att jag hade hela övervåningen kvar. Jag kollade upp mot trappan och med en suck gick jag med tunga steg upp för trappan. När jag kommit upp på ovanvåningen hörde jag stön och massa saker som trillade ner. Det kom från mitt sovrum, jag rusade in dit. Där stod Grace i en lång rosa tröja och slängde ner massa saker i en säck. Hon vände sig om mot mig och höjde en hand och vinkade lite.
”Hej.” Sa hon snabbt och jag hälsade med en nick.
”Vad fan gör du här?” Frågade jag henne och hon ryckte på axlarna.
”Vad ser det ut som?” Svarade hon och pekade på säcken.
Jag suckade. ”Ja, men varför är du här?” Frågade jag och kollade på henne.
”Kommer du inte ihåg någonting från igår eller?” Hon kollade konstigt på mig och jag skakade på huvudet.
”Jag kommer inte ihåg något om att du kom.” Svarade jag och hon skrattade.
”Wren är här också. Wren!” Hon ropade på honom och strax efter stack ha ut sitt huvud från toaletten. Han flinade mot mig och började gå mot mig. Jag vände mig mot honom.
”Hallå, Bieber.” Sa han och log det irriterande leendet.
”Wren.” Svarade jag med en lite kaxig ton. Han fuktade sina läppar och släppte säcken han hade i handen. Han höjde sin blick och samtidigt sin hand. Han drog ihop handen till en knytnäve och boxade till mig hårt på kinden. Jag blev yr och trillade sedan ner på golvet med en duns. Jag hörde massa skratt men sedan är det helt svart. 

  Previously: "Vad gör hon här?" Frågade jag och gjorde en bitchig min. Han vände på huvudet och kollade in på henne i bilen. 

"Åh, det är Destiny, det är inget mellan oss." Svarade han och jag mm;ade som svar. Jag ryckte på axlarna. 
"Jag vet inte vad jag ska tro Justin, det kommer ta tid för mig att förlåta dig. Bara lämna mig ifred nu, okej?" Sa jag och väntade på svar. Han nickade bara. Jag pressade ihop mina läppar och vände mig om för att gå hem igen. 

Det hade gått nästan en vecka sedan jag pratade med Justin sist, han hade skickat minst tusen sms och ringt mig mer än tvåtusen gånger. Jag började nästan få lite skuldkänslor för att bara stänga ute honom sådär, men efter alla sakerna som hände på rad efter varandra förtjänade han det. Penelope hade också försökt få tag på mig, men jag gjorde likadant mot henne som jag gjorde mot Justin, stängde ute. Jag funderade på att kanske ringa upp Justin och be honom träffa mig någonstans, men jag vet inte vad jag ska säga och det ända han kommer säga är ”förlåt” och ”låt mig förklara”, jag var trött på de orden så jag lät bli att ringa. Istället reste jag mig och gick ut i vardagsrummet för att kolla lite vad som gick på tv. Jag satte mig ner i soffan och tog tag i fjärrkontrollen och startade tvn. Inget speciellt såhär mitt på dagen, jag zappade igenom kanalerna och tillsist kom jag till en kanal där de visade min favorit serie, Pretty Little Liars. Jag hade börjat kolla på serien på datorn innan och i detta avsnittet fick jag reda på så pass mycket så det inte var lönt att kolla på de andra avsnitten. Jag suckade och stängde av tvn, med tunga steg gick jag ut i köket och öppnade kylen. Tomt. Det fanns bara lite saft, äpplen, smör och ost. Jag himlade med ögonen och stängde igen kylskåpet igen. Det var så ensamt här hemma nuförtiden, förut var Justin här hela tiden och sysselsatte mig alltid, nu gick jag bara runt och tråkade hela tiden. Jag saknade Justin, men bara för att jag saknar honom kan jag inte bara ta tillbaka honom efter det han gjort. Han sårade mig djupt och som jag sa till honom, det kommer ta tid innan jag förlåter honom. Jag drog upp mobilen ur fickan på mjukisbyxorna och såg att jag fått ett sms. Jag drog fingret över skärmen och kom direkt in på smsen, från Justin.

Från Justin:
Kan du träffas ikväll? Jag vill verkligen att du ska veta exakt allt som hände mellan mig och Penelope den kvällen, jag är så ledsen att jag sårade dig Megan, men jag älskar dig. Ingen kommer någonsin kunna ersätta dig, om du lämnar mig förevigt vet jag inte var jag ska ta vägen, jag antar att jag inte har någon anledning att fortsätta leva, fortsätta försöka. Glöm inte, jag älskar dig.

En tår rann sakta ner från min kind när jag läste smset, han brydde sig det visste jag och att han älskar mig vet jag också. Jag älskar honom också, utan honom är det som att jag har ett stort hål i hjärtat. Vi måste lösa detta, jag och han. Jag står inte ut att vara utan honom en sekund till. Jag började skriva ett meddelande till honom men tog sedan bort det igen för det lät inte bra, så höll jag på länge tills jag tillsist fick till det bästa svaret på smset han precis skrivit.

Till Justin:
Jag älskar dig också, utan dig känns det som att jag har ett hål i hjärtat. Kom hem till mig vid 20.00, vi ska lösa detta. Och tänk inte så som du skrev, du kommer inte förlora mig, åtmistonde inte helt, så oroa dig inte! Vi ses sen.

Jag svalde klumpen i min hals och gick in på mitt rum för att fräscha till mig innan han kom. Jag drog en pappersbit med ansiktsrengöring på över ansiktet och tog sedan på lite puder. Jag drog några drag med mascaran på mina långa ögonfransar också, sedan gick jag in i min garderob för att hitta något att ha på mig. Det fick bli ett par ljusblåa shorts, en beige tröja som jag stoppade i shortsen, ett svart skärp och en lång, beige, stickad kofta så jag inte frös. Jag granskade min outfit i spegeln och fick syn på min frisyr, jag hade nog inte borstat mitt hår på runt tre dagar. Jag gjorde en äcklad min och rusade i på toaletten för att borsta igenom mitt långa, bruna hår noga. Jag drog borsten igenom håret många, många, många gånger innan jag tillslut insåg att klockan blivit mycket och jag var tvungen att vara klar. Jag lade allt hår på en sida och gick sedan ut från toaletten. Perfekt timing för precis när jag satte foten utanför toan så plingade det på dörren, det borde vara Justin. Jag gick med snabba steg till dörren och kollade genom kikhålet vem det var. Precis som jag trodde var det Justin som stod där, perfekt stylad och en perfekt outfit. Jag log och öppnade dörren. Han kollade upp på mig med sina hasselnötsbruna ögon och log.
”Hej Megan, det var ett tag sedan. Du set incredible ut.” Sa han och granskade mina kläder noga. Jag himlade med ögonen.
”Hej, du ser inte så dålig ut du heller. Kom in.” Sa jag och aktade mig lite så han kunde smita in. Han tog av sig sin jacka och hängde upp den på en krok och sedan tog han av sig sina skor och ställde dem på skohyllan. Han tryckte ner sina händer i fickorna och gick med långsamma steg in i vardagsrummet. Jag gick efter honom. Vi ställde oss mittemot varandra i vars en ände av dörrkarmen och bara kollade på varandra. Han svalde och kollade ner i marken. Han öppnade munnen för att börja prata men jag stoppade honom genom att sätta mitt pekfinger framför munnen på honom. Han kollade ner på fingret och sedan på mig.
”Innan du börjar prata vill jag säga en sak.” Sa jag och han kollade mig djupt in i ögonen, det kändes nästan som att han kollade mig rakt in i själen. Låter dramatiskt men det kändes nästan så. ”Jag är ledsen att jag stängde dig ute så, att jag inte svarade på sina samtal eller sms. Du vet att jag älskar dig. Men du måste ha en jävla bra förklaring för att jag ska ta dig tillbaka till min kille.” Han kollade ner i marken direkt efter jag pratat klart. Jag lade några fingrar under hans haka och lyfte upp hans huvud igen. ”Nu vill jag att du ska kolla mig i ögonen och förklara.” Han gjorde som jag sa och började prata direkt.
”Jo, jag skulle ju gå och hämta dricka på den festen du vet. När jag hade tagit dricka vände jag mig om för att gå tillbaka och då gick jag rakt in i Penelope och spillde samtidigt ut drickan över hela hennes tröja. Vi började prata lite och sedan när hon skulle säga något till mig, så lutade hon sig framåt för att säga det närmare mitt öra så jag skulle höra, då puttade någon till henne och våra läppar möttes. Jag hann inte reagera så jag kysste tillbaka, när jag såg dig bakom henne visste jag inte vart jag skulle ta vägen, Megan. Jag är fucking ledsen.” Tårar började rinna ner för hans kinder och när jag såg honom gråta kunde jag inte hålla mig heller så mina tårar började också rinna.
”Okej.” Svarade jag, jag visste allvarligt inte vad jag skulle svara.
”Du vill att jag ska förtjäna denna kyssen va?” Frågade han och log lite smått. Jag nickade hastigt.
”Oh, ja.” Svarade jag och hans leende blev några centimeter större. Jag log tillbaka.
”Megan, du är det bästa som någonsin hänt mig. Du fick mig att ändra mig så snabbt. Från den badboy Justin jag var innan till mitt riktiga jag. Du fick mig på fall snabbt och bara två dagar efter vi träffats var jag förälskad i dig. Det är något speciellt med dig, när jag ser dig hoppar mitt hjärta över nästan tre slag och när jag får ett sms eller ett samtal från dig hoppar det över så många fler. Du betyder att för mig. Jag älskar dig.” Han kollade ner i golvet igen, jag log och lade mina händer på hans kinder.
”Får jag kyssa dig?” Frågade jag och han kollade upp på mig.
”Du behöver inte ens fråga.” Svarade han och jag tryckte mina läppar mot hans i en passionerad och lång kyss. Han lade sin ena hand på min höft och sin andra på min rygg och tryckte mig sedan ännu närmare sig. Jag avbröt kyssen och kollade honom i ögonen.
”Jag har saknat dig.”
”Jag har saknat dig också.” 

Hola amigos!

Förlåt för att jag inte har skrivit på typ veckor, nejmen, ungefär tre dagar men jag har haft fullt upp med skolan och det har jag fortfarande, men idag kommer jag hinna att göra i alla fall ett kapitel, så stay calm! Jag hoppas ni bara inte har lämnat mig nu. Jag har nästan dåligt samvete för att jag inte skrivit, haha. Men jag ska försöka så gott jag kan att skriva nu, jätte förlåt allihopa! Men ni vet att jag älskar er. Jag ska börja skriva på nästa kapitel nu. Puss.

Previously: Jag låste upp dörren och gick rakt in i köket, hack i häl hade jag Brandon. Jag satte mig ner vid köksbordet och lade händerna framför mig.
”Så, vad ville du berätta?” Frågade jag honom och han satte sig framför mig. Han spände sina käkar och svalde.
”Mamma är död.”

 
Jag satt bara och kollade på honom i flera minuter. Sakta vällde tårarna upp i hans ögon.

"V-vad menar du?" Stammade jag fram.
"Jag menar vad jag sa, mamma är död." Sa han och höjde blicken mot mig.
"Ja, men hur?" Frågade jag.
"Hon var med i en bilolycka." Svarade han och torkade tårarna som runnit ner på hans kind, det verkade nästan som att han skämdes över att han grät. Jag kände att mammas död inte riktigt angick mig, de hade övergett mig innan.
"Jag har inte tid att tänka på henne, massa annat pågår i mitt huvud just nu." Jag viftade med handen bredvid mitt huvud och gjorde en bekymrad min. Han nickade och gick sedan iväg in till vardagsrummet. Jag tog upp väskan och drog upp mobilen, det hade hänt massa saker. 25 missade samtal och 15 meddelanden. Några från Justin och några från Penelope. Jag var så irriterad på dem så jag orkade inte bry mig. Jag kände mig helt slut så jag bestämde mig för att ta en dusch. Jag lade mobilen på bänken i badrummet och hoppade sedan in i duschen. Jag tog shampooflaskan och tvålade in mig fort. Väl klar gick jag ur duschen och virade en handduk runt kroppen. Mobilskärmen lyste upp badrummet och jag hade fått ett till meddelande.

Från Justin:
Låt mig förklara! Jag älskar dig.

Jag suckade och lade ifrån mig mobilen igen. När jag lade ifrån mig den fick jag syn på förlovningsringen på mitt ringfinger. Jag drog av den och höll den framför ansiktet, jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken och jag kunde inte hålla inne dem länge till. Kanske förtjänade han att få förklara, jag behövde ju inte lyssna. Jag tog tag i mobilen igen och gick in och smsade honom.

Till Justin:
Möt mig på skolgården om en halvtimme.

Jag gick in på mitt rum och drog fram lite kläder jag kunde ha på mig. Efter det drog jag på lite mascara på mina långa ögonfransar. Jag undrade vad han skulle säga, jag hade sett honom och Pen kyssas, vad hade han för ursäkt denna gången? Jag visste inte riktigt om jag skulle ha förlovningsringen på mig eller ta av den, om jag hade den på trodde han kanske att jag hade förlåtit honom men det har jag inte så jag tar av mig den. Jag lade den på skrivbordet och gick sedan ut till Brandon i vardagsrummet.
"Jag ska ut lite sen." Sa jag och han höll kvar blickan på teven.
"Okej." Svarade han snabbt och viftade med handen att jag skulle gå. Antagligen störde jag honom i hans tittande på Smallville. Jag kollade på klockan, jag hade tio minuter på mig att gå till skolan för att möta upp Justin. Jag drog på mig mina converse och tog tag i min svarta skinnjacka och började sedan gå. Det var kallt ute, kallare än när jag åkte hem för en timme sedan. Det dröjde inte länge förrän jag såg taket på skolans byggnad, det var längesedan man sett den. Snart skulle jag gå in den som vanligt varje dag, tragiskt. Jag gick innanför skolans område och letade upp en bänk att sitta på, jag tog en lämplig så Justin kunde se mig när han kom. Jag drog upp mobilen och startade Subway surfers, mest för att underhålla mig medans jag väntade, jag gillade i vanliga fall inte att spela på mobilen men just nu gjorde jag ett undantag. Det hade gått fem minuter nu och Justin hade inte kommit ännu, tänk om han blåste mig? Jag väntar högst fem minuter till, om han inte kommit då så går jag hem.
Något starkt lyste rakt på mig, jag kollade upp och såg en svart Range Rover, det såg ut som Justins så jag reste mig upp och gick bort mot parkeringen som bilen stod på. Ut ur bilen klev Justin, hans hår var perfekt stylat och som vanligt hade han perfekta kläder också. Han hade händerna i sina fickor och gick sakta upp mot mig.
"Hej, Megan." Sa han hest och kollade på mig.
"Hej." Sa jag bara tillbaka.
Det var tyst ett tag innan jag bröt tystnaden.
"Så, du har fem minuter på dig att förklara."
 
Han fuktade sina läppar och öppnade munnen för att prata.
"Kyssen betydde inget, Penelope betyder inget för mig, du måste tro mig." Han gjorde en lidande min. Jag lade mina armar i kors över bröstet och väntade på att han skulle prata vidare. Han svalde och började snacka igen.
"Det var någon som puttade henne på mig när hon skulle säga något till mig, det var inte meningen att kyssen skulle bli av." Fortsatte han och jag kollade ner på mina fötter.
"Varför kysste du henne tillbaka då?" Frågade jag och kollade honom i ögonen.
"Jag vet inte, det bara hände." Svarade han och ryckte på axlarna. "Men det betydde inget, tro mig, snälla." Jag kollade upp på den mörka himlen och suckade, sedan sänkte jag blicken och kollade in i Justins bil. Där satt någon, en tjej, en blond tjej. Det såg ut som tjejen från kafét i Rosewood. Hon vände huvudet och kollade ut på mig, det var hon. Jag kollade på Justin.
"Vad gör hon här?" Frågade jag och gjorde en bitchig min. Han vände på huvudet och kollade in på henne i bilen.
"Åh, det är Destiny, det är inget mellan oss." Svarade han och jag mm;ade som svar. Jag ryckte på axlarna.
"Jag vet inte vad jag ska tro Justin, det kommer ta tid för mig att förlåta dig. Bara lämna mig ifred nu, okej?" Sa jag och väntade på svar. Han nickade bara. Jag pressade ihop mina läppar och vände mig om för att gå hem igen.

Previously: ”Vad gör du här?” Skrek hon i mitt öra och jag ryckte på axlarna.
”Vet inte riktigt. Jag är här med Megan, vad gör du här?” Skrek jag tillbaka.
”Jag bor här i Rosewood nu, ärligt talat, det är min fest.” Hon log och jag log tillbaka. Hon lutade sig fram och skulle nog viska något i mitt öra men någon och våra läppar möttes i en lång kyss. För tillfället kändes det väldigt rätt. Men sedan såg jag vem som stod bakom och bara kollade på oss. Megan. 

 
”Vänta Megan, låt mig få förklara.” Hon stannade till och samma gjorde jag. Hon vände sig om och kollade surt på mig. Jag lutade mig mot mina knän och försökte hämta andan, hon var snabbt för att vara tjej.
”Förklara vad? Att du hade tungan nere i halsen på Pen? Jag trodde ni hade gjort slut. Du behöver inte förklara något, jag förstår. Men jag orkar inte mer Justin, det är slut!” Hon skrek det sista ordet extra högt och sedan sprang hon bara därifrån. Jag stod som förstenad på stället och visste inte vart jag skulle ta vägen.
”Justin?” Ropade en välbekant röst bakom mig. Jag vände mig om och fick syn på Penelope. Jag vinkade lite smått åt henne och hon gick närmare mig. ”Vad sa hon?” Frågade hon och granskade mig. Jag ryckte bara på axlarna.
”Hon gjorde slut.” Svara jag och kollade ner i marken. Hon mumlade något som hördes som ”shit” och sedan suckade hon.
”Jag är ledsen, vi skulle aldrig börjat snacka från första början, shit.” Hon sa många svordomar efter varandra och jag bara stod och glodde på henne som ett stucken gris.
”Det är inte ditt fel. Det är mi-” Jag hann inte avsluta meningen förrän Pen började prata.
”Det är mitt, jag vet att du ska säga det. Men denna gången var det faktiskt mitt fel, det var jag som kysste dig från första början.” Hon svalde och kollade ner i marken.
”Men det var jag som kysste tillbaka, right? Det är mig Megan gjorde slut med, inte dig.” Sa jag och hon kollade upp på mig.
”Nej, för jag dumpade henne för en månad sedan.” Sa hon med en skarp ton. Jag började tänka på när Megan bara sprungit iväg, vart skulle hon ta vägen? Det var nästan tre mil från New York och hon var antagligen redan vilse.
”Jag måste hitta henne.” Sa jag tyst, nästan som en viskning.
”Va?” Svarade Pen.
”Jag måste hitta henne, hon kommer inte klara sig, hon vet inte vart vi är.” Sa jag en aning högre än förra gången. Penelope nickade och vinkade med handen som menades ungefär ”after-her” och sedan log hon.
 
Jag log tillbaka och sedan sprang jag iväg mot bilen för att åka på jakt efter Megan. Jag har en lång natt framför mig.
 

Jag bara sprang, jag visste inte var men jag ville bara bort från Justin, bort från Penelope, bort från allt. Tårarna bara rann och jag visste inte vart jag skulle gå nu så jag lyfte huvudet för att kolla mig runtomkring. Jag såg en bänk lite längre bort så jag gick bort för att sätta mig på den. Den var kall och obekväm men jag brydde mig inte, jag bara lät tårarna rinna, jag torkade inte bort dem eller något. Jag drog upp mobilen från väskan som fortfarande hängde på min axel och slog in Brandons nummer. Han svarade efter några signaler.
”Brandon här.”
”Hej bror.” Sa jag och snyftade till.
”Megan? Vad har hänt?” Frågade han och jag började storgråta igen.
”Justin har hänt, han har sårat mig, Brandon.” Svarade jag och han suckade.
”Var är du? Det kvittar var du är, jag kommer och hämtar dig.” Sa han stressat.
”I Rosewood, på.. Palmstreet.”
”Stanna där du är, jag kommer.” Sa han och sedan lade han på.
Jag suckade och stoppade ner mobilen i väskan igen. Jag kollade mig runtomkring och såg lite lampor några meter ifrån mig, det såg ut som ett kafé så jag började gå bort dit. Även fast Brandon sagt att jag skulle stanna på samma ställe, men han kunde ju inte veta att jag inte suttit på detta kaféet.  Det var ett gulligt kafé, ett sådant som det alltid var i filmer, med soffor runt borden och en lång disk i mitten där man också kunde sitta. Jag satte mig ner i närmaste soffan och inte långt efter kom det en gullig blond servitris.
”Hallå där. Du ser utmattad ut, vill du ha något?” Hon verkade väldigt glad, nästan för glad. Jag fuktade läpparna och kollade sedan upp på henne med ett leende. Hon log tillbaka.

       "Hello there. You look exhausted, you want something?"

”Jag kan ta en cola.” Svarade jag och hon nickade, sedan gick hon iväg och in bakom disken. Det var bara jag och ett annat par som satt längst nere på kaféet, så det var lugn stämning. Jag fick bara hoppas på att Justin inte hittade mig, han var den sista jag ville träffa just nu. Kanske skulle jag skicka ett sms till Brandon och berätta att jag var här, så han inte körde runt och letade runt hela Rosewood. Jag drog upp mobilen ur väskan och gick in för att skriva meddelande.

Till Brandon:
Jag sitter inne på kaféet längst ner på Palmstreet, skynda dig!

Jag hade lade mobilen på bordet ifall han skulle svara, så jag kunde svara tillbaka snabbt. Servitrisen kom tillbaka med ett glas med cola på en bricka, pengar. Jag tog upp väskan och började rota efter pengar, som tur var hade jag tryckt ner en tjuga längst nere i den. Jag räckte upp den mot henne men hon bara skakade på huvudet.
”Det är på huset, vi bjuder.” Hon log det gulliga leendet igen och jag stoppade ner tjugan i väskan igen. Hon märkte nog att jag inte direkt var på humör så hon gick och satte sig bakom disken där hon suttit när jag kommit in. Jag drog glaset mot mig och drack lite från det blåa sugröret. Min mobil plingade till, sms, jag tog upp den för att kolla vem det var. Precis den jag hoppats på.

Från Brandon:
Jag är utanför, kom ut.

Jag drack upp colan och sprang sedan ut på parkeringen. Det ända jag såg var en röd liten skruttbil och en Ferrari, inte kunde väl Brandon köpt en Ferrari, men så fel jag kunde ha, ut ur Ferrarin klev Brandon. Jag log stort och sprang mot honom, han öppnade sin famn och jag hoppade rakt in i den.
”Damn, jag har saknat dig syrran.” Mumlade han mot mitt hår.
”Jag har saknat dig också bror, något sjukt. Vart stack du och mamma?” Frågade jag och han släppte ner mig på marken igen.
”Jo det, jag måste berätta något. Men vi kör hem till lägenheten först.” Svarade han och jag nickade mot honom.

"Well, I must tell you something. But we are driving to the apartment first."

Vi körde hemåt och jag ville inte ut ur bilen när vi väl var framme, den var varm och hade så himla sköna säten. Men jag var tvungen att hoppa ur, så mot min vilja hoppade jag ut ur bilen och gick in i trapphuset där Brandon redan stod och väntade. Jag låste upp dörren och gick rakt in i köket, hack i häl hade jag Brandon. Jag satte mig ner vid köksbordet och lade händerna framför mig.
”Så, vad ville du berätta?” Frågade jag honom och han satte sig framför mig. Han spände sina käkar och svalde.
”Mamma är död.” 

Previously:  Jag reste mig upp snabbt och kollade ut. Tomt, helt svart ingen var där. Jag kollade ner på stenen och såg en lapp. Jag kollade ut genom fönstret en sista gång och tog sedan tag i lappen för att läsa på den.
”Kära Megan. Det är inte smart av din pojkvän att lämna dig ensam, du är inte säker. Ta vara på den tiden du har kvar. Du vet att jag älskar dig.
PS. tog lite mat, hoppas inte att det gör något. xoxo” 

 
”Lugna dig, det är säkert ingen fara, någon vill nog bara retas med oss.” Sa Justin och försökte lugna ner mig.
”Nog?! Vi måste veta säkert.” Småskrek jag. Jag läste på lappen om och om igen i hopp att jag kanske kunde känna igen stilen. Men eftersom den var dataskriven kunde jag nog inte riktigt komma på vem som skrivit meddelandet. Det var väldigt många som ville göra mig illa nuförtiden, jag vet inte vad jag har gjort för att så många ska lämna mig och sedan hata mig.
”Sluta tänka på det och kom hit och kolla på filmen i stället.” Sa Justin och jag ställde mig framför teven.
”Hur kan jag inte tänka på det?” Jag tog ett djupt andetag. ”Det är så mycket saker som pågår i mitt huvud just nu.” Fortsatte jag och kollade Justin i ögonen. Han skaffade ögonkontakt snabbt.
”Jag förstår det, därför måste du ta det lite lugnt, vi väntar tills imorgon sedan lämnar vi in lappen till polisen, kanske de kan ha nytta av den. Jag har hört att det var en fest eller något i Rosewood, så om vi åker dit och kollar in den.” Sa Justin och log. Han log det gulliga och stora leendet så jag kunde ju inte säga nej.

 
”I’ve heard there’s a party in Rosewood, so we can go and check it out.”

”Jaja, vi åker väl dit.”
Jag småsprang in till mitt rum och in i garderoben för att leta upp något att ha på mig. Jag hittade den blåa klänningen jag hade haft på skolbalen i mellanstadiet. Den var inte jättefin men ändå inte ful, Justin skulle nog tycka den var fin. Därför tog jag den.
Jag drog av mig kläderna jag hade på mig nu och drog på mig klänningen. Jag stod och beundrade min outfit länge, jag passade verkligen inte i klänning egentligen men det fick väl gå för lite speciella tillfällen. Jag gick in på toaletten för att fixa de sista småsakerna på mig själv. Håret borstade jag bara genom sen fick det hänga över axlarna och bröstet som innan. Jag orkade inte göra någon märkvärdig sminkning så jag drog bara tre drag på varje öga sen fick det vara nog. Jag skulle nog ändå inte känna någon där på den festen. Jag stoppade min rörelse för att försöka höra vad Justin gjorde. Det hördes något från mitt sovrum så antagligen var han där inne och letade efter något att ha på sig.
”Är du redo att gå?” Skrek jag in till Justin. Han stönade till och stack sedan in huvudet på toaletten.
”Jadå.” Svarade han enkelt. Jag tog tag i väskan jag lagt på bänken bredvid mig och hängde den över axeln. Sedan gick jag fram till Justin och kysste honom länge.
”Vad var det för?” Frågade han och flinade.
”Vadå? Får jag inte kyssa min egen pojkvän?” Jag log ett litet leende och han bara nickade, det fånet stod nog och nickade i runt två minuter.

 
       ”What? Don’t i have the right to kiss my own boyfriend?”

“Jo, du får kyssa honom hur mycket du än vill.” Svarade han. Jag skrattade lite och gick sedan in på mitt rum igen för att leta upp ett par skor, hade inte tänkt gå barfota till en fest heller. Jag hittade ett par svarta ballerina skor som jag satte på fötterna snabbt. Jag trippade ut till Justin i hallen och tog ingen jacka, det skulle bara va jobbigt att bära rundor på en jacka om vi stannade länge. Justin däremot skulle ju vara cool med skinnjacka och hela köret. Jag stoppade honom inte, han fick se ut nästan hur han ville. Vi satte oss i bilen och körde snabbt iväg ut på motorvägen mot Rosewood, denna kvällen skulle äga.

”Kör snabbare, jag vill fram till festen nu.” Satt Megan och sa nästan hela resan fram till festen, den var inte svår att hitta det var nog skyltar överallt runt hela Rosewood med pilar och text på att festen var nära. Tillslut hörde vi dunket från högtalarna, människor som skrek och vi såg massa lampor utanför som lyste upp hela området. Megan kollade på mig och pressade ihop mina läppar. Hon kysste mig en sista gång och gick sedan ur bilen. Vi flätade ihop våra fingrar i varandra och gick bort mot festen. Det var fullt ös när vi kom in i huset, folket hoppade rundor hela tiden överallt.

Jag skrattade lite för mig själv, alla såg så roliga ut.
”Ha mobilen nära hela tiden om vi skulle tappa bort varandra.” Skrek Megan till mig för att kunna överrösta den höga musiken. Jag nickade som svar, ville helst ha rösten kvar imorgon och då kunde jag inte stå och skrika hela tiden. Vi stod länge och bara kollade på alla som sprang fram och tillbaka med röda och blåa plastmuggar i händerna. Hälften av folket gick nog upp på övervåningen, vill inte riktigt veta vad dem skulle göra där uppe. Säkert som i filmerna, ha vilt sex och sedan aldrig träffas mer. Jag böjde mig ner till Megan och skrek henne i örat: ”Jag går och hämtar något att dricka, stanna här.” Hon nickade och jag gick iväg för att leta upp några muggar och lite dricka. Jag kom fram till ett bord med snacks och även dricka, jag tog två muggar och fyllde dem till toppen med den röda drycken som fanns i den stora skålen. Jag vände mig om och gick rakt in i någon, en tjej men rött hår. Hon kollade ner på sin tröja som jag spillt fullt med dricka på. Hon kollade upp på mig och ändrade sin arga min till en förvånad.
”Penelope?” Skrek jag och hon log stort.
”Justin!” Skrek hon och kramade om mig. Jag avslutade kramen snabbt och skakade på huvudet. Hon förstod nog vad jag menade, Megan vad ju här. Sedan kom hon nog på tröjan igen och hon gjorde en ledsen min.

”Förlåt, jag kan se om jag hittar något att torka upp det med.” Hon skakade på huvudet och drog av sig tröjan. Som tur var hade hon en annan under, drickan hade inte gått genom och hon bara ryckte på axlarna och slängde iväg den smutsiga tröjan. Jag skrattade åt henne, det såg rätt kul ut.
”Vad gör du här?” Skrek hon i mitt öra och jag ryckte på axlarna.
”Vet inte riktigt. Jag är här med Megan, vad gör du här?” Skrek jag tillbaka.
”Jag bor här i Rosewood nu, ärligt talat, det är min fest.” Hon log och jag log tillbaka. Hon lutade sig fram och skulle nog viska något i mitt öra men någon och våra läppar möttes i en lång kyss. För tillfället kändes det väldigt rätt. Men sedan såg jag vem som stod bakom och bara kollade på oss. Megan.