Previously: Nu när Megan och jag började prata om föräldrar, kanske borde jag försöka hitta vart min mamma finns, få träffa henne. Jag vände huvudet mot Megans och kollade ner på henne.
”Megan, jag vill hitta min mamma.”

Justins perspektiv
Vi satte oss vid datorn och började söka på hennes namn, Patricia Lynn Mallette. Inga resultat, hade hon bytat namn eller något? Kanske skulle man be polisen och hjälp, de brukar alltid få fram svar.
”Vi borde kanske be om hjälp från polisen?” Frågade jag och kollade på Megan som satt bredvid mig och kollade intressant på dataskärmen. Hon svarade inte utan skakade bara på huvudet.
”Nej, kolla här först.” Hon pekade på skärmen. ” ’En 37 årig kvinna, Patricia, försvann spårlöst för tre år sedan. Vi har pratat med släktingar och familj om vart hon tagit vägen. Ingen har sett till hennes 17- åriga son Justin heller. Om ni hör eller ser något meddela oss.’ Det måste vara din mamma Justin. Du är ju till och med på bild. Är det din mamma?” Hon kollade på mig med stora ögon.

 

”Jag känner igen henne, det måste vara hon.” Jag kollade på skärmen och sedan på Megan och log. Hon kastade sig runt min hals och kramade mig hårt, jag besvarade kramen snabbt.
”Ska vi ringa till polisen och säga att du är hennes son?” Mumlade hon mot mig axel.
”Ja, det är väl det bästa att göra.” Sa jag och nickade. ”Vi gör det nu så vi får det överstökat.” Hon nickade och gick för att hämta hemtelefonen.
”Ska du eller jag ringa?” Frågade hon mig.
”Jag kan ringa själv, det är nog bäst. Hon tog tag i min hand medans jag lade telefonen mot örat. Det gick fram fem signaler och sedan varade en kvinnoröst.
”Larmcentral New York City, vad kan jag hjälpa till med?” Jag spände käkarna och svalde.
”Öh, min mamma försvann för tre år sedan, Patricia Lynn Mallette. Jag är hennes son, Justin.” Jag kramade om Megans hand ännu hårdare.
”Justin, berätta vart du är så skickar jag en bil så får du följa med till polisstationen.” Jag andades in ett stort andetag.
”Oxewoodstreet 4B.” Svarade jag lätt och hon tackade och lade på. ”De ska skicka en bil och jag måste följa med till stationen.” Megan kollade upp på mig.
”Jag är stolt över dig älskling, att du gjorde det. Om jag får för poliserna följer jag med dig.” Jag nickade och lutade mig framåt för att kyssa henne. Hon lade sina händer på mina kinder och tryckte våra läppar mot varandra.

Megans perspektiv
Tio minuter efter Justin lagt på luren ringde det på dörren och vi båda sprang för att öppna. Det var precis de vi förväntat oss, polisen.
”Megan McQuinze?” Frågade en lång brunhårig polis.
”Det är jag det ja.” Jag kände hur Justin kom bakom mig. Polisen kollade på Justin.
”Du måste vara Justin Bieber.” Han nickade mot Justin.
”Det är rätt.”
”Du får följa med oss här, men din lilla tjej får stanna här. Tyvärr.” Polisen började gå ut från huset. Jag vände mig mot Justin.
”Du kommer klara dig fint, ring mig när ni är klara där.” Jag tog tag i hans svarta skinnjacka han kommit hit med. ”Gå nu, jag älskar dig.” Jag kysste honom länge och sedan avbröt han den.
”Lova att vänta på mig Megan.”
”Jag lovar.” Han pussade mig en gång och joggade sedan ut till polisbilen.
Jag stängde dörren och gick ut från lägenheten och ut från trapphuset för att vinka hejdå. Hoppas han klarar sig.

När jag kom tillbaka stod lägenhetsdörren öppen och jag kom ihåg att jag stängde den. Jag gick tyst in, tog ett metallskohorn och gick på jakt om det var någon inne i lägenheten.
”Hallå?” Jag småskrek och hörde något smällas igen från köket. Jag vände mig snabbt om och gick ut i köket. Där satt en tjej med mörkbrunt långt hår och åt vindruvor.
”Vem är du?” Frågade jag och höll upp skohornet.
”Man brukar hälsa först, men jag är Grace.” Jag öppnade min mun för att säga något men fick inte ut något.
”Är du Ju..” Jag hann inte fortsätta förrän hon avbröt mig och fyllde i min mening.
”Justins flickvän ja.” Jag rynkade min panna.
”Va, vad menar du nu?”
”Ja, jag träffade honom här om dagen, vi skulle träffas och bara ta en fika på Starbuck, så vi gick in på kaféet och satte oss. När jag behövde gå på toaletten kom han efter, drog in mig på toaletten och låste dörren. Han började kyssa mig. Jag försökte stoppa honom men det gick verkligen inte, när han vill ha något får han det.” Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken.
”Du borde gå Grace.” Sa jag och andades ut.
”Som du vill. Men håll dig borta från Justin.” Hon gick ut ur köket och ut i hallen. ”Hejdå Meg.” Hon log ett fult fejk leende och gick sedan ut och stängde dörren efter sig. Jag sjönk ner mot väggen och drog upp knäna till bröstet. Nu kom tårarna, de bara forsade ut. Hur kunde han? Jag visste ju trots inte om jag kunde tro på henne, men det lät enormt trovärdigt i alla fall. Jag måste höra det från Justin också.

Justins Perspektiv
Jag och den brunhåriga polisen satt mittemot varandra vid ett avlångt bord.
”När såg du din mamma sist Justin?” Frågade polisen.
”För tre år sedan, jag kommer inte ihåg datum och tid.” Han klottrade lite på sitt lilla block.
”Förstår, vart skulle din mamma när hon lämnade dig?”
”Till jobbet, sen kom hon inte hem.” Sa jag och pillade på mina naglar.
”Vart jobbade hon då?”
”Hm, vad jag minns var det på Center Mall NY på Expesso House.” Han klottrade ännu mer på blocket.
”Vi har nog tillräckligt med information för tillfället, tack så mycket Justin. Behöver du skjuts hem?” Jag nickade som svar.
”Då ska jag ta hem dig.” Jag log lite smått, han vinkade med handen att jag skulle följa efter honom. Det gjorde jag också, ville ju inte hamla i bråk med en polis direkt.

Jag bad polisen skjutsa hem mig till Megan, när jag knackade på öppnade hon inte.
”Megan?!” Skrek jag, jag kunde höra att någon kom mot dörren.
”Justin, bara gå.” Hon snörvlade till, grät hon?
”Megan vad har hänt?” Jag började bli orolig.
”Det kan nog du berätta för mig.” Hon hostade. ”Men dig och Grace på Starbucks, hur kunde du Justin, gå. Det är slut.” Vad pratade hon om? Han Grace kommit på mer skit om henne och mig för att hon ville ha mig tillbaka eller? Jag gick ut ur huset och drog upp mobilen. Slog in Grace’s nummer och ringde.
”Hej baby.” Svarade hon.
”Vi måste snacka, nu.” 

- Draaama! Kommetera för nytt kapitel. xx

 

mig

26 januari 2013 15:22

MEEEEEEEEEEEER <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej, jag har bytat till blogg.se Har också börjat på en ny novell där. Bloggen hittar ni här Hoppas ni gillar den nya novellen.  Xoxo, Moah. ...

Hej allihopa!Jag har inte skrivit på länge, jag vet. Men jag kommer verkligen inte på något, jag har suttit dessa dagarna och försökt komma på en bra story men det händer inget. Så jag har tänkt mycket på att jag kanske jag börja på en ny, och pausa ...

hej allihopa, bloggplatsen på min data har börjat krångla så jag kan inte göra inlägg idag heller. eftersom det tar runt en timma att göra kapitel på data så kommer det nog ta dubbelt så långt tid att göra på mobilen och jag orkar verkligen inte sitt...

    Previously: ”Jag kanske borde åka till min flickvän.” Sa jag och hon nickade lätt. ”Ses vi igen?” Frågade hon och jag drog upp min mobil. Jag räckte över den till henne. ”Skriv in ditt nummer så ska vi nog kunna ...

  Previously: ”Du verkar som en duktig tjej.” Sa jag och hon gav mig en bitchig blick. ”Åh, du skulle bara veta vad jag kan göra.” Svarade hon och log. ”Show me.” Hon höjde på ögonbrynet. ”Är du säker? De...